JennyMartini

Mitt innehållslösa liv

Ibland känns allt hopplöst. Precis som igår då jag kände mig som världens ensammaste lilla tjej vilket jag vet att jag inte är. Jag har ju ändå min familj, mina vänner och mina katter. Denna helgen som gick umgicks jag ju med vänner hela helgen vilket är rätt ovanligt för min del som brukar vara rätt mycket ensam.

På veckodagarna hinner jag knappt träffa mina vänner pga att jag jobbar så mycket kvällar så då vill jag ju passa på under helgerna och träffa så många som möjligt. Jag är ju också en person som hatar att vara ensam som gärna vill ha någon omkring mig hela tiden för att jag är van vid det sedan tidigare.

Idag pratade jag äntligen med min bästa vän som jag inte pratat med sen i torsdags förra veckan vilket var jätte skönt för jag har verkligen saknat honom. Det var ju knappt en vecka sen tänker ni och även jag själv ,men eftersom det hänt  svåra saker i mitt liv  i veckan då jag som mest behövt honom, så känns de här få dagarna som en evighet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0