Igår var jag på minnes stund
för Britt-Marie. Det är en kvinna
som jobbar på tennisen på andra
avdelningen av mitt jobb.

Jag har bara känt henne i 1 år,
men hann och lära känna henne lite
under tiden jag jobbat nu. Hon var så
stolt över att jag var kortare än henne för
hon brukar annars vara kortast i olika sammanhang.
Tycket jag känner igen det där :D

I slutet av året åkte in akut för hjärtinfarkt.
Efter det har inte hon kommit tillbaka till jobbet,
utan fått vara hemma. Hon skulle komma och
hälsa på oss näste vecka och till hösten,
hade hon tänkt att komma tillbaka till sitt jobb.

Nu blev det tyvärr inte så, hon gick bort i söndags.
I ambulansen dog hon, de hann inte ens in till sjukhuset.
Jätte tråkigt! Så jag gick på hennes minnes stund
och var representerade från mitt jobb.

Jag är annars ganska blödig dvs väldigt lätt för att bli arg och ledsen.
Men i sådana här fall höll jag mig pga att jag inte kände
folket som var där för att minnas henne. Inga fler än de
andra som jobbar där föstås. Nog om detta, tråkigt är
det iallfall. Vila i frid, jag kommer alltid att minnas dig!