Saknaden efter dig...

Med både glädje och nästan sorg tänker jag tillbaka på första gången vi möttes. Jag blir varm i hela kroppen och lycklig samtidigt som ångestkänslan dyker upp och jag blir alldeles förtvivlad bara av att jag ser dig och hör om dig.
 
Att vi inte har pratat på ett tag gör ju inte saken bättre precis det gör mig bara ledsen. Jag önskar hela tiden att du någon gång kunde ringa, att du kanske kunde ägna dig några tankar åt mig och kanske tom. sakna mig. Det är nog för mycket önsketänkande och för mycket begärt från min sida men jag kan ju alltid önska.

Jag har nog tyckt om dig enda sedan första gången vi sågs. Det var ett bra tag sen nu men jag har aldrig sagt det till dig för rädslan att förlora dig helt.